Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Detta examensarbete har utförts i samverkan med Miljö- och stadsbyggnad, miljöenheten, Nacka kommun, med syfte att utifrån kvalitativa intervjuer undersöka hur spårbarheten av livsmedel fungerar ute i verksamheten. För att undersöka hur spårbarheten fungerar hos livsmedelsföretagare valdes sex stycken objekt ut; två tillverkare, två stora detaljhandlare samt två små detaljhandlare. Anledningen till att just dessa objekt valdes ut var för att man skulle få en överblick över hur spårbarheten fungerar inom samma bransch samt kunna jämföra olika branscher med varandra. Kunskapen om spårbarhet skiljer sig åt branschmässigt, där detaljhandlarna har en bättre förståelse för vad spårbarhet innebär. Inom samma bransch har de stora detaljhandlarna fler och bättre utformade kontrollsystem för spårbarhet än vad de små detaljhandlarna har. Trots att kunskapen om spårbarhet skiljer sig mellan tillverkare samt stor och liten detaljhandel har alla någon form av uppfattning om vad spårbarhet innebär i praktiken och för dem som livsmedelsföretagare. .

Hur använder klädföretag sinnesmarknadsföring som konkurrens-medel i sitt servicelandskap? SyfteStudera mer ingående och skapa en förståelse för hur sinnesmark-nadsföring appliceras i servicelandskap hos detaljhandlare i mo-debranschen som ett konkurrensmedel samt hur de kan förmedla en konsumentupplevelse. MetodStudien bygger på en kvalitativ metodik med deduktiv ansats samt ostrukturerade intervjuer och dolda observationer.SlutsatsSinnesmarknadsföring kan användas för att särskilja sig gentemot konkurrenterna då användningen av sinnena sker på ett annorlunda och särskiljande sätt. Klädbutikerna behöver ej aktivera alla sin-nena för att förmedla en upplevelse men att en användning av alla sinnena skapar en större konkurrensfördel. Människans fem sinnen synen, känseln, hörseln, lukten och smaken kan användas och ak-tiveras på fler olika sätt i ett servicelandskap för att förmedla något utöver produkterna..

Syfte: Vårt syfte är att analysera vilken inverkan kulturella skillnader har på kontrollfaktorn som är en del utav transaktionskostnader i den operationella fasen av outsourcing processen. Empiri: Flash AB, en svensk detaljhandlare och Fuda Industrial Ltd, en kinesisk tillverkare, har blivit intervjuad för att ge oss ett kulturellt perspektiv angående deras relationshantering. Slutsatser: För att kunna hantera kulturella relationer mellan två skilda kulturer, som den svenska och kinesiska, måste båda ta hänsyn till varandras värderingar, beteende och attityder. Kulturell intelligens är ett sätt att uppnå detta. Resultatet av en stark integrerad relation i den operationella fasen i en outsourcing process, har direkt påverkan på transaktionskostnader.

Syfte: Att undersöka vad framgångsrika mikroföretag inom detaljhandeln faktiskt gör inom området marknadsföring för att hålla sig vitala och konkurrenskraftiga på marknaden. Om möjligt även ge vissa generella rekommendationer till små fristående detaljhandlare baserat på vad vi hittar. Metod: Induktiv metod. Öppna kvalitativa intervjuer utfördes med företrädare för fyra framgångsrika små företag inom detaljhandeln. Teoretiska perspektiv: Relationsmarknadsföring, nischmarknadsföring, marknadsföring för små och medelstora företag, marknadsföringsmixen (4P), strategisk positionering, socialfilosofi Empiri: Urval bestående av fyra fristående små företag inom detaljhandeln.